Inga såbäddar så långt ögat kan nå.

Oj veckorna försvinner fort nu. Solen börjar visa sig mer och mer och det går att se att våren är på gång ordentligt nu. Jag tycker det är härligt, men något är annorlunda i år och det är jag. Vanligtvis planterar jag små frön som jag sedan glömmer att vattna och som dör lagom till utplantering. I år har jag tidigt bestämt mig för att köpa plantor på plantskola. Det blir bra det med. Jag kommer nog pillra ner några frön ändå när det är dags för dirrektsådd. Så får det bli i år, kanske tar jag tag i odlingsintresset igen nästa år. Vi får se.

Allt är inte alltid kaos.

Jag la ner allt arbete med uppsatsskrivande idag och har bara andats. Efter att ha blandat ihop texter från olika kurser kände jag att jag fått nog. Beslutet var inte lätt då det kändes som att jag skolkade. Det är galet vilken press man kan sätta på sig själv. Jag tog mig ju bara tid att tänka färdigt och bena ut härvor av tanketrådar istället. Lyckligtvis har stressen släppt och jag tänker att allt inte alltid är kaos, även om det är rörigt och att det kan vara bra att ta ledigt lite nu och då. Den tanken tänker jag behålla till framtiden. Kram